Ljud.org

«Veckans Ljud 18/2003 — Raha on valtaa — Ett hej från Pelle»

Raha on valtaa

Rubriken är på finska och betyder att om man har pengar har man makt. Överdrivet. Men jag ville påminna er om att vissa av läsarna känner sig nog begränsade av idén om att Ljud.org ägs av någon, blir någon slags “private playground”.

Såsom vi lever i ett solidariskt och demokratiskt land med både rättigheter och plikter, vill jag gärna göra min del för den här web communityn, dvs. betala pengar, för att sedan kunna agera som fullständigt uppskattad medborgare om det nu är det som behövs. Dvs. ifall meningen är att andra intresserade får bli intresserade och sätta liv på det hela.

Hoppas att ni förstår min tonfall som är inte menat som nånting speciellt allvarligt. Mest vill jag starta en diskussion om gränser och syften med Ljud.org. Det verkar som att det finns någon större idé bakom det hela och de som nu har börjat med detta borde nu ta lite ansvar och uttrycka sig och styra så att vem-som-helst-läsaren får klar uppfattning på direktioner; vad betyder det här? vad kan man få ut av det här? och kan sen om man vill, agera progressivt mot en lysande framtid!

Ursäktar med min dåligast Svenska

Postat av Mikko 5:e maj 2003 kl 17:01

Kommentarer

Välkommen in i värmen, Mikko.

Även om du uppenbarligen var en smula ironisk i pengafrågan vill jag bara försvara mig en aning: Man betalar sig inte in här. Just nu är detta en plats för ett gäng vänner som råkar gilla musik och vill ha en alternativ kanal att få ut sina ljud och tankar igenom. Tyvärr råkar det kosta lite att upprätthålla en sida som denna, och mitt tidigare inlägg om pengar och vem som och hur man skall betala var ett sätt att försöka få klarhet i hur vi skall hantera nya “medlemmar” och deras bidrag, ekonomiskt som själsligt. Jag tycker det är viktigt att komma överens om vilka krav vi kan och vill ställa på varandra, för att denna sida liksom nätverkets övriga kommande aktiviteter skall kunna bli något som alla kan känna sig delaktiga i och vara stolta och glada över. (oj vad jag tog i)

Jag ser inga egentliga problem i att ljud.org också fungerar som ett “Private playground”. Jag tycker själv att svårigheter tvärtom kan uppstå när man inte får chans att ha lite trevligt - i ljuset av det blir de mer seriösa diskussionerna så mycket mer värdefulla.

Jag håller dock med om vikten av att vi ganska snart så lättfattligt och konkret som möjligt försöker formulera några första delmål med verksamheten. Till exempel kan vi ju börja med att fundera på om vi är en organisation, ett nätverk, en klubb för inbördes beundran eller vad? Vidare bör vi försöka diskutera igenom vilka politiska och ekonomiska grundpelare vi vilar på. Jag har pratat mycket, framför allt med Jonatan, om detta och jag tycker det är dags att få ned det på papper. Vi skulle till att börja med försöka författa något slags FAQ som ingång till vad vi egentligen tror att vi är.

Avslutningsvis vill jag bara säga att tills vidare är detta per definition en intern diskussion, eftersom ingen “utomstående” egentligen vet om att denna sida existerar. Jag (i egenskap av enväldig överstepräst och självutnämnd webmaster) tänker väl dock snart, i dagarna, lägga ut sidan till allmän beskådan, och meddela vår existens till våra största sökmotorer.

På återseende.

Postat av Johannes 6:e maj 2003 kl 00:59

Hej hej Mikko.

Till att börja med måste jag beklaga sorgen. Ja det finska Hockey-nederlaget igårkväll alltså. Det började ju så bra…

Hursomhelst.

Jag känner mig lite träffad av ditt inlägg. Jag har inte satt igång min argumentationsoffensiv i formandet av ljud.org riktigt ännu. Har lite mycket annat just nu. Jag håller med Johannes om att vi borde försöka få ner våra idéer på print så snart som möjligt.
Jag ser heller inget problem med att detta är en “Private playground” i dagsläget. Vad jag ville med mitt inlägg om fler författare var att jag tror att vi vinner på att åtminståne engagera berörda bandmedlemmar som tyckare.
Grundidéen med det hela är att vi på detta sätt ska kunna hjälpas åt att bygga upp en ny och bättre scen för ny musik. Med detta menar jag inte Ett nytt ställe utan nya spelställen, kanaler och sammanhang som berör nya lyssnare. Vi är musiker utan en självklar scen.
Jazzscenen är möglig av gamla svettiga “jazzdiggargubbar” som inte är intresserade av vad vi gör.
Det finns lyssnare för oss. Det gäller bara att vi hjälps åt att hitta dem. Och hjälps åt att få dem att hitta oss.
Hade.

Postat av Jonatan 8:e maj 2003 kl 12:33

Kommentera

Namn:








Spara information?